ritningsarkivet@sl.se

Monica på ritningsarkivet lovade att försöka rota fram rätt ritningar när jag pratade med henne i morse. Men nu är det brådis! Projekteringens program kommer i morgon fortfarande vara relativt allmän och inte så specifik för lokalen.

PRAO

Idag praoade jag, typ.
Eller snarare hängde runt lite på bibliotek Sture i anslutning till Östermalmstorgs tunnelbanestation.
Snackade med en kille som heter Salomon om hur det var att arbeta där och konceptet på biblioteket.
Innan öppning mötte han mycket skepticism dels från andra kollegor men också allmänheten som var orolig att biblioteket skulle komma till istället för Östermalms stadsbibliotek.
Dom är väldigt specificerade och det vet kunderna som därför inte lider av det tunna utbudet av böcker.
Stockholms Spårvägsmuseum på Odenplan.

Dom sex personer som jobbar där, två om dagen, är halva sin tid på bibliotek Sture och resterande 50 % på ett annat bibliotek.
Han berättade även att det var tvärt emot vad han trodde innan han började mest pensionärer som utnyttjade att ladda ned film och ljudböcker och att idén med ett snabb-köps-bibliotek har brustit en aning med tanke på att många hänger kvar i lokalerna länge. Mao för få och för sköna fåtöljer!
Det och andra saker vi pratade om gav mycket bra info till programmskrivandet!

Fel ritningar!

Typiskt, efter mycket om och men fick jag idag det jag trodde var ritningarna över det skyddsrum under perrongen på Odenplan där Stockholms Spårvägsmuseum huserade 1960-1989.

Men nej, SLs ritningsarkiv hade skickat ritningarna på norra biljetthallen. Sjukt detaljerade med detaljritningar på säkerhetsglas och pentryn inne i butikerna men ändå så fel.
Hade kanske vart lite intressant om jag fått ritningarna över den tidigare offentliga toalett och senare klubb tuben som fanns vid Odenplan men inte ens det fick jag. Suck!
Hoppas dom i morgon bitti hunnit rota fram rätt ritningar och skicka dom...

Höjdpunkten på resan till Helsingfors..

..var kanske inte när jag besökte det gamla biblioteket bredvid domkyrkan men absolut det finaste biblioteket jag såg där.
Utifrån var det svårt att förstå att byggnaden innehöll massa böcker. Det fanns ingen skylt eller liknande som talade om vad det var för typ av byggnad. Väl inne i entrén befann man sig i en hall i mörkt trä med klädhängare och förvaringsskåp. Ett anslag berättade att man inte fick ta med sig jacka eller väska in i biblioteket, och att mobiltelefonen skulle vara avstängd.

Den första salen var rikt utsmyckad och hade ett kupoltak. Balkonger runt om och ingångar till flyglarna och den solfjäderformade huvuddelen.
Den stora salen hade sju våningar och ett glastak. På vägen upp kunde man se in mellan hyllraderna som avslutades med fönster och längst där inne satt ofta någon och läste vid ett skrivbord. Varje våning hade sitt eget ämnesområde.

Väl upp under det gasade taket fick man nästan svindel när man såg ned.
Det var en upplevelse att befinna sig i det gamla fina lokalerna och se på dess vackra målningar men också att vara omgiven av böcker. Dessutom var det en hel del människor där som utnyttjade biblioteket. Både genom att studera böckerna och mikrofilmerna men även skriva i anteckningsböcker och surfa på datorn.

Fler bokrum i Helsinki

Även Akademiska Bokhandeln på Esplanaden i Helsingfors har en servering bland sina böcker; Aalto Café. Där upplever man inte alls nån störande doft när man går omkring bland böckerna. Antagligen för att kafédelen är så liten i förhållande till resten av ytan och för att det nog inte tillreds så mycket varm mat utan mestadels kaffebröd..

Helsingfors

Här i Helsingfors verkar det vara ont om tunnelbanebibliotek. Idag besökte jag däremot TAIKs(Finska Konstfack) bibliotek. Det låg på en överbyggd innergård bredvid skolans matsal. Det enda som skilde matgästerna från biblotrksbesökarn var en två meter hög glasvägg. Det var trevligt med sorlet och ljudet från porslin men värre med matlukten..