Höjdpunkten på resan till Helsingfors..

..var kanske inte när jag besökte det gamla biblioteket bredvid domkyrkan men absolut det finaste biblioteket jag såg där.
Utifrån var det svårt att förstå att byggnaden innehöll massa böcker. Det fanns ingen skylt eller liknande som talade om vad det var för typ av byggnad. Väl inne i entrén befann man sig i en hall i mörkt trä med klädhängare och förvaringsskåp. Ett anslag berättade att man inte fick ta med sig jacka eller väska in i biblioteket, och att mobiltelefonen skulle vara avstängd.

Den första salen var rikt utsmyckad och hade ett kupoltak. Balkonger runt om och ingångar till flyglarna och den solfjäderformade huvuddelen.
Den stora salen hade sju våningar och ett glastak. På vägen upp kunde man se in mellan hyllraderna som avslutades med fönster och längst där inne satt ofta någon och läste vid ett skrivbord. Varje våning hade sitt eget ämnesområde.

Väl upp under det gasade taket fick man nästan svindel när man såg ned.
Det var en upplevelse att befinna sig i det gamla fina lokalerna och se på dess vackra målningar men också att vara omgiven av böcker. Dessutom var det en hel del människor där som utnyttjade biblioteket. Både genom att studera böckerna och mikrofilmerna men även skriva i anteckningsböcker och surfa på datorn.